Världens bästa volontär

Jag vet inte om jag nämnt det, men de senaste veckorna har jag börjat med lite volontärarbete här i Gävle. Bland annat besöker jag en väldigt charmig, men ensam gammal dam en gång i veckan. Vi löser korsord och läser tidningen och pratar och har det trevligt. Nu har jag utökat med ännu ett uppdrag: att språkträna invandrarkvinnor. Jag var på mitt första möte idag, och det gick bra och var ganska roligt. Nu ikväll när jag satt och tänkte tillbaka på det däremot, utvecklades tyvärr ett litet skamland i magen. En av kvinnorna i gruppen kan nästan ingen svenska alls. Hon hade sällskap av en vän som agerade lite tolk. Vännen var dock även hon ganska dålig på svenska, så det uppstod en del små kommunikationsproblem. Det bästa var när hon försökte förklara att kvinnan ville att jag skulle skriva upp några typiska fraser som kan vara användbara i det svenska samhället (typ "Var ligger tågstationen?" eller "Hur mycket kostar mjölken?". Jag missförstod instruktionerna gravt och skrev: "Vi ska ta blodprov."